Behandla inte en katt som senior, förrän den börjar bete sig som en gammal katt. En åldrande katt behöver mer värme och bör inte tillåtas att gå ut vid otjänlig väderlek. Då känns det skönare att dåsa på en dyna i ett soligt fönster eller ligga på en elektrisk lågvärmekudde. En gammal människa kan resa till solen och värmen på Kanarieöarna, men en åldrande katt måste förlita sig på den komfort och värme som ägaren ombesörjer.

Gamla katter har större behov av sömn och bör få sova i en lugn och rofylld miljö. De tycker inte om förändringar i sin livsföring. Flytta därför ogärna till en ny bostad, möblera inte om, håll noga dess mattider, lämna den inte ensam länge eller res bort med den. Man bör även tänka sig för innan man skaffar ytterligare en katt i hushållet.

Syn och hörsel avtar i viss mån, men de flesta katter kan anpassa sig väl till dessa förluster. De bör dock då hållas inomhus. En åldrad katt kan ha svårigheter att hålla sig ren, varför man måste ägna mer tid åt pälsvård, som också stimulerar blodcirkulationen. Klipp klor och håll ögon och öron fria från smuts. Ett stort problem hos gamla katter är deras tänder. Det är mycket viktigt att regelbundet kontrollera om katten får tandsten, och i så fall få den bort-tagen. Denna kan annars ge upphov till inflammationer i tandköttet och tandlossning, ja, till och med förorsaka en allmäninfektion. Gamla katter är alltjämt mottagliga för smittsamma sjukdomar och kan drabbas hårt. Var noga med den årliga vaccinationen mot kattpest (ev snuva).

Att äta väl sammansatt kost är viktigt. För en åldrande katt är drickandet ännu viktigare. Om katten överlever allt den kan utsättas för - olika sjukdomar eller faror som lurar - kommer dess njurar till sist att bli det ofrånkomliga problemet. Eftersom katten är en köttätare och därmed fordrar proteinrik föda, får njurarna arbeta extra. De "nöts ut" så småningom. De flesta gamla katter har någon form av njursvikt. De kompenserar denna genom att kissa ut stora mängder av utspädd urin, vilket i sin tur tvingar dem att dricka mer än normalt. Friskt vatten måste därför alltid finnas till hands.

Man bör kategoriskt sluta att betrakta en katt som uppnått tioårsåldern som allt för gammal för erhållande av kvalificerad vård. Större ansvar bör visas den åldrande katten.

En avlivning bör aldrig ske impulsmässigt. Du bör få tid att tänka över när, var och hur det skall ske. Detta under förutsättning att katten inte är akut sjuk och varje minuts förlängning av dess liv är djurplågeri. Avlivning sker numera vanligen vid ett besök hos veterinären, som ger katten en överdos med sömnmedel. Efter den smärtsamma upplevelse som en avlivning av ett djur innebär, ställs man omedelbart inför de praktiska ting som följer med döden. Var skall jag göra av min döda katt?

Det döda djuret läggs lämpligen i en kartong av papp (ej plastmaterial) eller i en låda av trä med lock, som kan spikas fast. Graven bör var djup, och helst bör några brädor eller tunga stenar läggas ovanpå lådan, innan jord och grästuvor sätts på plats. Därigenom förhindras att vilda djur gräver upp graven. Det finns även andra alternativ som kommunen kan informera om.

I Sverige tycks veterinärutbildningen ha missat något väsentligt, då många djurägare vid avlivning av sitt sällskapsdjur får stå med sin oro och sorg hos privatveterinärer och djursjukhus utan att få vare sig gensvar eller bli förstådda. Även om veterinärutbildningen de sista åren inriktats på att mer ta hand om den sörjande djurägaren, saknar många veterinärer tyvärr ändå förmågan därtill. Om veterinären har kunskap, möjlighet och tid att hjälpa djurägaren ur det chocktillstånd den befinner sig i vid en avlivning, är man ofta så blockerad av sin sorg, att man vare sig hör eller kan ta till sig vad veterinären har att säga.

(OBS Stjärnkatten kan inte svara för aom detta blad fortfarande fins tillgängligt)